Att leta utan att veta

Det finns något särskilt med att kliva in i en secondhandbutik. Det luktar ofta lite dammigt, lite gammalt papper, ibland kaffe. Hyllor som bågnar av det någon en gång tyckte om. Man vet aldrig vad man kommer att hitta – och det är just det som är hela grejen. Att inte veta. Att låta ögat vandra fritt.

Västra Götaland runt

Runt om i Västra Götaland har jag besökt små loppisar i gamla missionshus, föreningsdrivna butiker i avkrokar, stora stökiga fyndhallar där man måste gräva sig fram. Det är inte alltid jag hittar något, men ofta. En glasflaska med mjuka former. En plåtburk med fin patina. En bok med vackert linneomslag. Saker som bär spår av någon annans liv, men som ändå får plats i mitt.

Hem igen, med något mer

Det är något med att komma hem med ett fynd under armen. Som om man bär på en historia. Många gånger är det första jag vill göra att ta fram kameran för att ta en bild på det fina fyndet jag gjort...men det händer sällan.

De flesta sakerna får stå ett bra tag. Jag går förbi dem i dagar, veckor, ibland månader innan det säger klick. Plötsligt får jag en ide om hur jag skall fota föremålet på ett sätt som känns fint. Det kan ta timmar för mig att få till precis det ljus och den komposition jag vill ha. Och när det väl händer, när ljuset faller rätt och allt stämmer, blir bilden något mer än bara en bild. Ibland fångar jag något som (för mig) känns större än själva bilden – ett lugn, en tyst vardaglighet, ett minne jag aldrig haft men ändå känner.

Fotograferandet blir ett sätt att ta vara på tiden. Att låta gamla saker få en ny roll. De behöver inte vara dyra eller sällsynta – bara ha något i sig som fastnar. En kurva. En färgton. Ett slitage som påminner om något.

Tingen som hittar hem

Det jag köper är sällan nödvändigt. Men det är vackert, på sitt eget stilla sätt. Och när jag ser på mina bilder – burken med avskavd färg, böckerna med linneomslag, spegeln med fläckigt glas – så ser jag också spåren av alla små resor. Från butik till hem, till secondhand, till hem igen - till bild.

Och det är kanske där det vackra bor. I det som får fortsätta finnas, inte för att det behövs men för att det är fint.

Grön bok mot orange bakgrund