När en Pinterest-bild väckte min nyfikenhet.

För någon vecka sedan satt jag och scrollade på Pinterest på jakt efter inspiration till ett par produktbilder jag fått i uppdrag att fotografera. Du vet hur det är, man fastnar lätt. Plötsligt dök det upp en bild på en blomma som var sådär drömsk och mjukt halvskarp som så många blomsterbilder är där inne. Av någon anledning tänkte jag: Det där måste jag lära mig.

Problemet: Jag saknar rätt utrustning

Det fanns bara ett litet hinder. Eller tre.

Jag äger inget makroobjektiv, vilket betyder att jag inte kan komma riktigt nära och skapa den där mjuka, krämiga oskärpan som blir så fin. Jag har heller inga filter som kan hjälpa till att ge bilden den där dimmiga, drömlika känslan.

Dessutom behövde jag lista ut hur man får till en bild som både är skarp och oskarp på samma gång, ungefär som effekten man kan skapa med blixt och lång slutartid.

Det kändes först som ganska många begränsningar. Men ibland är det ju just begränsningarna som triggar kreativiteten.

Att hitta rätt ljus och känsla

Nästa steg var ljussättningen och bakgrunden. Jag testade först ett ganska jämnt och ljust ljus med ljus bakgrund. Det blev fint men inte jag.

Så jag gjorde som jag oftast gör. Jag gick tillbaka till det mörkare, mer dramatiska uttrycket. Där trivs jag bäst.

Jag använde bara en dagsljuslampa och ett stycke grönt tyg som jag köpt i min lokala textilbutik. På några av bilderna lättade jag upp skuggorna med en vit kapaskiva för att få in lite mer liv i mörkret.

Enkelt. Inget avancerat. Bara det jag hade hemma.

Lösningen: Rörelse och tålamod

Så hur löste jag då den där drömska känslan, trots att jag saknade både makro och filter?

Det visade sig vara enklare än jag trodde.

Jag använde ett objektiv som kan öppna upp till bländare 1,8 och kombinerade det med en slutartid på en sekund. Tricket var tajmingen: jag tryckte av bilden, lät motivet stå helt stilla en kort stund och knuffade sedan försiktigt till blomman.

Den lilla rörelsen fångades av kameran och skapade en mjuk, svepande oskärpa runt det som först varit skarpt. Resultatet blev precis den där drömska känslan jag var ute efter.

Det jag tar med mig från den här lilla experimentstunden är att man inte alltid behöver mer utrustning. Ibland räcker det med nyfikenhet, tålamod och en liten knuff.